lördag 17 maj 2008

Lennart Hellsings ord om läsning

Jag gjorde en gång en liten film om läsning med Lennart Hellsing. För mig var det ett stort möte. Med en barnsångsskrivande farfar, en krakelspektakeluppväxt, och ett vuxet synsätt på barnet, boken och lusten att läsa så är beröringspunkterna många. Jag fick ett exemplar av Lennart Hellsings bok Tankar om barnlitteraturen, utgiven 1963 och 1999. Mitt exemplar luktar av Lennart Hellsings tobak.

Nåväl, jag tänkte faktiskt citera Lennart Hellsing:

Jag tror vi måste vara noga med att inte förväxla mål och medel. Vårt mål är inte att skapa goda böcker och få barnen att läsa dem. Vårt mål är att, med böckerna som hjälpmedel, aktivera barnens skapande krafter och lära dem utvinna glädje ur sin tillvaro. Man hör ofta upprepas att vi måste försöka få barnen att nå fram till de goda böckerna, men är det inte snarare tvärtom? Det är böckerna som skall nå fram till barnen. Erich Kästner har uttryckt det så: "Kanske brys sig ungdomen för lite om litteraturen. Men säkert bryr sig litteraturen för lite om ungdomen.""


Ja, genom dessa ord fick vi ett annat perspektiv. FÖrfattarens.
Allt gott från
Anne-Marie Körling,
som läser ett och annat om ditten och datten!

3 kommentarer:

Andreas Wass sa...

Det där sista i citatet väcker intressanta och viktiga frågor tycker jag. Vi som lärare befinner oss nånstans där mellan läsaren och texten. Vi arbetar för att få eleverna att hitta till litteraturen och hjälper till att se vad i litteraturen som kan hitta fram till eleven/läsaren. Hur-frågan som väcks är på något sätt vad det är att vara svensklärare.

Anonym sa...

On the spot - läraren är mellanledet mellan texten och eleven. Allt vi gör i detta mellanrum skapar dynamiken. Om den inte uppstår mellan eleven och boken, så skapar läraren det med sin förmåga att länka elevers tankar till litteraturens blödande ådror. Frågan hur vi gör är ödmjukt ställd. Där är vi... precis mittemellan orden och eleven. Förvaltandet av den rollen - det kan läraren. Allt Gott Andreas, och tack för dina synpunkter. Anne-Marie

Anonym sa...

Och Lennart Hellsing är så himla bra i sina klurigheter. I höst ska jag komma ihåg att sjunga "I Indialand" med mina elever. Inte bara läsa bra texter. Sjung, sjung, sjung också!