måndag 15 oktober 2007

Två ovanliga böcker om böcker

Vägarna till litteraturens värld kan som bekant se väldigt olika ut. Det är kanske inte alltid det är litteraturdocentens eller svensklärarens pedagogiska grepp som fungerar bäst, dvs. ger mottagaren mersmak och stimulerar nyfikenheten. I min hand håller jag två årsfärska vägar-till-läsning-böcker som möjligen kan inspirera medlemmarna till förnyade ansatser i litteraturundervisningen.

Den första boken är serietecknaren Henrik Langes pocket 80 romaner för dig som har bråttom. Den innehåller precis som titeln utlovar mikrosammanfattningar av litterära klassiker, i seriestrippens form. Bilderna är medvetet taffliga, texten saklig – och jag vet inte riktigt varför men jag skrattar högt hela tiden när jag läser den. Torftigheten är så underbart ohögtidlig, kontrasten mot originalförfattarnas höga litterära ambitioner så obetalbart komisk.

Det blir lite som när ett av överdriven läsning oförstört sinne återberättar en saga eller en film. Det vill säga ungefär så här ”Gösta, en försupen präst, räddas till livet av majorskan på Ekeby. Han får bo hos henne med ett gäng kavaljerer. Majorskan blir ivägkörd från Ekeby. Gösta raggar hämningslöst. Han skaffar sig en fru. Majorskan kommer tillbaka och rensar upp på Ekeby… och dör.”

Sublimt. Och kan Bibeln sammanfattas bättre än så här (mina teologiskt skolade kolleger kan sluta läsa nu): ”Gud skapade himmel, jord och människor. Jesus, Guds son, offrar sig för att människorna ska få sina synder förlåtna. Men det går åt helvete ändå.” Är tempusväxlingen medveten?

Lange dra sig inte för ett och annat nålstick: ”Jack vill bli författare. Han festar runt med sprit, knark och kvinnor… och oroar sig för framtiden. Till slut börjar Jack skriva på en bok som handlar om en kille som festar runt med sprit, knark och kvinnor och oroar sig för framtiden.”

Sammanfattningen av Mina drömmars stad är inte heller jättesnäll: ”Elände eländes elände eländes elände eländes elände eländes elände”. Jag tror att en del elever upplever boken EXAKT så.

Jag föreställer mig att den som har en lite sakrosankt hållning till vårt kulturarv kan bli förtörnad av Langes lustmord. Fast ur den känslan kan säkert något gott spira…

Bok två heter 1000 books to change your life och är intressant nog utgiven av TimeOut, förlaget bakom bland annat en veckotidning om London (mest) för turister. Och här är det guidebokens trivsamma didaktik som gäller, fast med en rejält otippad utgångspunkt. Det finns ju ingen karta in i litteraturens värld, som det gör för den som vill lotsa läsare i London. Därför har man utan vidare motivering utgått från en känd passus från Shakespeares Som ni behagar, där barden lägger ut texten om människans "seven ages". Ni vet det där stället som börjar ”Allt the world’s a stage…” och slutar med ”sans everything”. De ofta lysande boktipsen är alltså ordnade tematiskt från födelse till död, via bland annat adolescens och ålderdom. Och det funkar!

Visserligen spränger författarna nästan redan från början de snäva ramarna – t.ex. med rubrikerna ”opening lines” och ”murders”, som helt inte osökt passar in i modellen med olika livsåldrar – men för den som är det minsta sugen på romaner om syskon, krig, kontor (!) eller förfall (! igen) är boken en så kallad guldgruva. Särskilt förtjust blir jag i de många välskrivna, och ofta förvånande, lästipsen från nu levande författare, som Ali Smith och Jonathan Franzen, under rubriken ”A book that changed my life”. Kanske ett ämne för framtida blogginlägg? (Noterar i förbigående att många brittiska romanförfattare verkar ha en diktsamling som sin främsta läsupplevelse.)

Urvalet i 1000 books to change your life är i huvudsak, men inte uteslutande, anglosaxiskt. Den som lider av detta får trösta sig med den ovanligt snajdiga layouten.

Svante Skoglund är svensklärare, läroboksförfattare och medlem i Svensklärarens redaktionsgrupp. Om han skulle tvingas välja en bok som förändrat hans liv skulle det kanske bli Svinhugg går igen av P.G. Wodehouse. Eller Dagarnas skum av Boris Vian. Kanske han berättar mer om detta i en kommande bloggtext.

1 kommentar:

Unknown sa...

Hur Wodehouse förändrat ditt liv måste vi få höra mer om en annan gång! /Janis